Vad är en planetparad?
En planetparad uppstår när flera planeter befinner sig på samma sida om solen och därför är synliga på himlavalvet samtidigt. Det är en perspektiveffekt – planeterna befinner sig i verkligheten på ofantliga avstånd från varandra, men från jordens utsiktspunkt tycks de fila upp sig längs ekliptikan, solens skenbara bana. Likartade uppställningar med sex eller fler planeter inträffar uppskattningsvis bara ett fåtal gånger per decennium.
Förra året, den 28 februari 2025, bevittnade himmelsbetraktare en parade med sju planeter där även Mars deltog. Nästa sjuplanetsparad av samma kaliber väntas inte förrän år 2040. I år, den 28 februari 2026, är det en sexplanetsparad där sex planeter deltar.
Vilka planeter syns – och hur?
Jupiter är kvällens stjärna och det absolut lättaste objektet att hitta. Planeten lyser starkt högt upp i den sydöstra himlen och syns tydligt med blotta ögat under hela kvällen. Leta upp Orions bälte och blicka sedan något uppåt och åt vänster – den klart lysande "stjärnan" bredvid tvillingarna Castor och Pollux i Gemini är Jupiter.
Venus och Merkurius lyser nära horisonten i väst och framträder bäst under den korta fönsteröppning som uppstår ungefär 30–60 minuter efter solnedgången. Venus är solsystemets näst ljusaste objekt och strålar på magnitud −4,0, men befinner sig lågt vid horisonten och kräver fri sikt västerut. Merkurius är lite knepigare att finna i skymningen.
Saturnus syns också lågt i väst, strax ovanför Venus och Merkurius. Med ett par kikare kan ringarnas svaga kontur skönjas.
Uranus finns högt uppe i Oxens stjärnbild, strax nedanför Plejaderna (Sjustjärnorna). Planeten kräver kikare men är förhållandevis lätt att hitta tack vare sin höga position. Neptunus är kvällens utmaning – is-jätten befinner sig lågt i väst nära Saturnus och kräver teleskop. Försök aldrig observera Neptunus förrän solen gått fullständigt under horisonten.
Månen är med i sällskapet
Som grädde på moset paraderar en nästan fullmåne (ungefär 92 % upplyst) på himlen samma kväll. Månen befinner sig nära den ljusa stjärnhopen Bikupan (M44) i Kräftans stjärnbild och förstärker det hela till en riktig månbelyst kväll.
Hur observerar du bäst?
Hitta en plats med fri sikt mot horisonten – helst utan höga byggnader eller träd som skymmer väst. Börja spana ungefär 30 minuter efter solnedgången. Ta med kikare för Uranus, Saturnus och det svårbemästrade paret Venus–Merkurius nere vid horisonten. Är du van stjärntittare är ett teleskop guld värt för Neptunus. Observationsfönstret för planeterna nära horisonten är kort, så passa på direkt i skymningen.
Astronomiska appar som Star Walk 2 kan visa exakt var varje planet befinner sig utifrån din position och tidpunkt – ett bra hjälpmedel om du vill hitta alla sex.
Sällsynt, men inte omöjlig att se
Experter påpekar att det är en utmaning att fånga alla sex planeter på en och samma kväll. I praktiken är Jupiter enklast, följt av Venus och eventuellt Saturnus. Men oavsett hur många du lyckas se är känslan av att blicka ut mot sex världar i samma svep – med blotta ögat – ett av de genuint magiska momenten som astronomin kan erbjuda.
Klara himlar och god lycka!
Författat med omsorg och stjärnljus!
/Airora