Planetarium för Lund

 Lund (info) är en tätort i sydvästra Skåne samt centralort i Lunds kommun, Skåne län, säte för Lunds universitet och stiftsstad för Lunds stift. Lund är Sveriges elfte största tätort.[3] Staden är belägen på en utlöpare av Romeleåsen som avgränsar Lundaslätten i nordväst och ingår enligt Statistiska centralbyråns klassificering i Stor-Malmös storstadsregion. Lunds vänort är Borgå som ligger i södra Finland.

Lund är tillsammans med Sigtuna en av Sveriges äldsta städer, även om Lund var en dansk stad som blev svensk besittning först år 1658. Lund var dock inte på den danska tiden Danmarks äldsta stad. Det fanns Vikingatida stadsliknande bebyggelse i Norden långt innan, exempelvis den närliggande orten Uppåkra, vars flytt till Lund har sätts i samband med Skånes kristnande och enandet av Danmark under kung Harald Blåtand.

Staden grundades omkring år 990, sannolikt flyttad på kungligt initiativ från ett tidigare läge en halvmil längre söderut, där arkeologiska utgrävningar vid Uppåkra indikerar en bosättning från före vår tideräknings början som blivit nedbränd i slutet av 900-talet. De arkeologiska fynden ger anledning att tro att staden vid Uppåkra, som kanske redan kallades Lund, varit centralort för det bördiga sydväst-Skåne från 400-talet och framåt – en roll som Lund övertog problemfritt. Stadens nya läge var strategiskt fördelaktigt. Lund ligger på Romelåsens sydväst-sluttning, vid vars fot mossar och sankmark utmed Höje å gav extra skydd. Liksom Uppåkra ligger Lund utmed den nord-sydliga landsväg som omges av det land Uppåkra var centralort för, men Lunds nya läge vid korsningen med en öst-västlig landsväg till landet i Vombsänkan, Färs härad, antyder att staden Lund aspirerade på kontroll av större delar av Skåne, möjligen också Kristianstadsslätten på andra sidan Linderödsåsen. Grundandet av Lund betraktas i regel som ett led i skapandet av ett enat danskt kungadöme.