Planetarium för Kristinehamn

Kristinehamn är en tätort i Värmland och centralort i Kristinehamns kommun, Värmlands län, vid Vänern.

Stadens ursprung var den hamn- och marknadsplats som uppstod kring den bro över Varnan där riksvägen mellan Sverige och Norge passerade. Kristinehamn har tidigare hetat Bro (Broo) och Varnums socken långt före de första stadsprivilegierna. Bro var en sätesgård, som sedan 1300-talet låg på platsen för inre hamnen och torget i Kristinehamn. 1572 lät hertig Karl uppföra ett kronobruk på platsen, omfattande masugn, hammarsmedja, såg, kvarn med mera. Han lät 1582 göra Bro till stad i avsikt att platsen skulle bli centralort för Värmland men ändrade sig 1584 och gav då privillerigerna till Karlstad istället, då han ansåg att Bro var mindre lämplig plats för bruksrörelse. Sitt järnbruk flyttade han till Nykroppa. Under 1600-talet ökade dock järnhanteringen i Värmland, och därmed Bros betydelse. År 1642 fick Kristinehamn åter sina stadsprivilegier av drottning Kristina under namnet Christinehamn (uppkallad efter henne).[3] Stadsvapnet symboliseras av båttypen bojort, eftersom stångjärn fraktades till Kristinehamn med häst och järnväg från Bergslagen, och därmed till Vänern för vidare transport till järnbruk med bojortsbåt och häst, där det smeds om till stångjärn.

Flera större eldsvådor har övergått Kristinehamn, bland annat 1777, då staden nästan helt och hållet nedbrann, och 1893, då ett femtiotal gårdar på vardera sidan Kungsgatan lades i aska.[4]